"Samma kväll som mamma åkt hade han hittat pappa utslagen i soffan. Tuva satt nedanför på golvet medan Nora försökte trösta. Ilskan kom direkt, Simon stövlade ut i köket, vred om den kärvande kökskranen, höll en kastrull under strålen och gick tillbaka. Vattnet forsade ned över pappas ansikte och hals, bildade mörka pölar i soffan och rann vidare ut på golvet." Efter år av skräck och misshandel finner Kristin äntligen styrkan att slå sig fri. Hon flyr från hemmet och sitt äktenskap, för att finna ett nytt liv för sig själv. Bakom sig lämnar hon sin man och sina barn, som plötsligt blir utan sin mamma. Kristins son Simon känner sig tvingad att ta på sig ansvaret för hemmet. Han känner både rädsla och förakt för sin pappa, som oftast dricker för mycket och är elak mot resten av familjen. Efter ett tag får även Simon nog, och bestämmer sig för att rymma. Om hans mamma kan lämna familjen utan förvarning så kan väl han?
